Vad är en IP-adress?

En IP-adress (Internet Protocol address) är ett standardiserat adressformat som definieras av internetprotokollet. Den tilldelar en logisk adress till varje nätverk och varje värd (host) på internet, vilket gör att enheter kan kommunicera med varandra samtidigt som skillnader i den bakomliggande fysiska hårdvaran abstraheras bort.

IP-adresser används för att identifiera datorer (eller smartphones) på internet. I praktiken måste varje enhet som är ansluten till ett nätverk ha en IP-adress för att kunna kommunicera korrekt. En användbar liknelse är att jämföra en persondator med en telefon: IP-adressen är som ett telefonnummer, medan routrar på internet fungerar som växelsystem som skickar ”samtalen” (förfrågningarna) vidare till rätt destination.

En IP-adress är grunden för kommunikationen i TCP/IP-nätverk. Varje enhet som är ansluten till ett nätverk måste ha en IP-adress.

De IPv4-adresser som används mest idag är 32 bitar långa och delas normalt upp i fyra 8-bitars binära tal (det vill säga fyra byte). IP-adresser skrivs vanligtvis i så kallad punktseparerad decimalnotation i formen a.b.c.d, där a, b, c och d är heltal i decimalform mellan 0 och 255.

Till exempel motsvarar IP-adressen 100.4.5.6 i punktseparerad decimalnotation följande 32-bitars binära tal:

01100100.00000100.00000101.00000110

IPv4 och IPv6

Vanliga IP-adresser delas in i två huvudkategorier: IPv4 och IPv6.

· IPv4 använder en adresslängd på 32 bitar och består av fyra numeriska segment, där varje segment kan ha maximalt värde 255.
· IPv6 använder en adresslängd på 128 bitar och ger därmed ett betydligt större adressutrymme.

Formatet på en IP-adress

En IP-adress kan beskrivas på följande sätt:

· IP-adress = nätverksadress + värdadress (host)
· IP-adress = nätverksadress + information om subnät (subnet) + värdadress

En enkel IP-adress innehåller två grundläggande delar: nätverksadressen och värdadressen.

Exempel: 192.168.1.100

Ta IPv4-adressen 192.168.1.100 som exempel. I detta fall kan adressen tolkas så här:

· Nätverksadress: 192.168.1 (de tre första segmenten)
· Värdadress: 100 (det sista segmentet)

Om subnät (subnetting) används blir strukturen för en IPv4-adress mer komplex. När till exempel en subnätsmask 255.255.255.0 används kan adressen tolkas enligt följande:

· Nätverksadress: 192.168.1
· Subnätsintervall: definieras av subnätsmasken
· Värdadress: 100

Exemplet ovan illustrerar ett enkelt fall av IPv4-adressering. I verkliga nätverk kan subnätsdesignen vara betydligt mer avancerad och IP-adressers struktur kan variera. IPv6-adresser använder ett annat skrivsätt, men de grundläggande principerna är liknande.

IP-adressklasser (A/B/C/D/E)

Baserat på nätverks-ID (Network ID) delades IP-adresser traditionellt in i fem klasser:

· Klass A – används för mycket stora nätverk. Hit hör IP-adresser vars första oktett ligger i intervallet 1–126.
· Klass B – används för medelstora nätverk. Hit hör IP-adresser vars första oktett ligger i intervallet 128–191.
· Klass C – används för små till medelstora nätverk. Hit hör IP-adresser vars första oktett ligger i intervallet 192–223.
· Klass D – används för multicast. Dessa adresser har de tre första bitarna satta till 1 och den fjärde biten satt till 0.
· Klass E – reserveras för experimentella ändamål. Dessa adresser liknar klass D, men den fjärde biten är också satt till 1.

Obs: I moderna nätverk baseras tilldelning av IP-adresser och routing huvudsakligen på CIDR och subnäts-prefix i stället för på de traditionella adressklasserna. Indelningen i klasserna A/B/C/D/E används dock fortfarande ofta i utbildningssammanhang och vid allmänna genomgångar.

För en djupare genomgång av IP-adresser och svar på vanliga frågor, se vår sida IP-adress-FAQ.